Detaljplaneprocessen

Arbetet med att ta fram en detaljplan är en demokratisk process som sker i flera steg. Nedan följer en beskrivning av de etapper som normalt ingår i arbetet. 

Planuppdrag
Samhällsbyggnadsnämnden(SBN) beslutar att en detaljplan ska upprättas efter ansökan om planbesked från till exempel markägare,  exploatör eller beställning från kommunal nämnd/styrelse. Eventuella plankostnadsavtal och exploateringsavtal träffas. Kommunens plangrupp bereder planbeskedet innan SBN tar ställning.

Program
Detaljplanen kan om det behövs grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål för planen. Redan i detta skede ska de som berörs av planen ges möjlighet till insyn och påverkan för att deras kunskap och åsikter ska kunna tas tillvara i ett tidigt stadium innan kommunens ställningstaganden är låsta. I de fall där många av förutsättningarna redan är kända behövs inget program.

Samråd
Ett förslag till detaljplan som innehåller planbeskrivning, genomförandebeskrivning och plankarta med bestämmelser upprättas. Planförslaget ska också innehålla en grundkarta som beställts från Metria, en behovsbedömning och om nödvändigt även en miljöbedömning. (Läs mer om detta under behovs- och miljöbedömningar.) En fastighetsförteckning över alla som berörs av planen beställs från lantmäterimyndigheten. Samråd över planförslaget ska ske med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och andra kommuner som berörs av förslaget. Sakägare, berörda bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt myndigheter, sammanslutningar och enskilda som har väsentligt intresse av förslaget ska också beredas tillfälle till samråd. Samrådet kan genomföras genom möten eller genom att planhandlingarna skickas ut till de som berörs av planen. Syftet är att förbättra beslutsunderlaget genom att få tillgång till den kunskap och de synpunkter som finns i det aktuella området och ge de berörda möjlighet till insyn och påverkan. Samrådstiden är i normala fall minst tre veckor.

Samrådsredogörelse
De skriftliga synpunkter som kommit in under samrådet och kommunens motiverade ställningstagande till dessa sammanställs i en samrådsredogörelse. Detaljplanen bearbetas utifrån de inkomna synpunkterna och godkänns sedan av SBN för utställning.

Utställning
Det bearbetade detaljplaneförslaget ställs ut. En Kungörelse anslås på kommunens anslagstavla och sätts in i de tre ortstidningarna. Kungörelsen sänds också till sakägare, organisation eller förening av hyresgäster och till andra som har ett väsentligt intresse av förslaget. Planförslaget ställs ut i stadshusets entré och ibland även i andra lokaler som är lättillgängliga för allmänheten. Utställningstiden slutar tidigast 4 veckor efter Kungörelsen. Under denna tid kan alla som vill framföra sina synpunkter på förslaget skriftligt till SBN.

Utlåtande
De skriftliga synpunkter som kommit in redovisas i ett utlåtande som godkännes av SBN. Detta skickas till länsstyrelsen och till dem som senast under utställningen lämnat skriftliga synpunkter. Eventuella, mindre revideringar av planen kan i vissa fall göras.

Antagande
Detaljplanen antas vanligtvis av SBN. Om planen är av principiell betydelse eller om vissa genomförandeavtal måste tecknas före antagandet antas planen av Kommunfullmäktige (KF). Ett meddelande om att protokollet med antagandebeslutet justerats anslås på kommunens anslagstavla. Senast dagen efter att anslag om justering skett skickas beslutet till länsstyrelsen och till dem som senast under utställningen lämnat in skriftliga synpunkter vilka inte blivit tillgodosedda. Överklagandetiden för beslutet är tre veckor efter anslaget av justeringen.

Laga kraft
Om inga överklaganden har inkommit inom tre veckor, vinner antagandebeslutet laga kraft. Överklagande som inkommit i rätt tid prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas till Regeringen (Miljödepartementet).

Enkelt förfarande

Detaljplaner som saknar betydelse för allmänheten och som följer översiktsplanen kan hanteras genom en enklare process än den ovan beskrivna. För dessa planer krävs ingen utställning.