Utskriftsdatum: 19 October 2019

Genomfört: Baltic Blue Growth – storskalig musselodling i Östersjön

I ett internationellt projekt finansierat av Baltic Sea Regional Programme (BSRP) deltar Borgholms kommun  med att utreda möjligheterna att använda östersjömusslor som råvara i foder till till exempel kyckling och utveckla odlingsteknik i havet. Projektet avslutades i april, 2019.

Näringsloop – ta upp näringen ur havet

Baltic Blue Growth är ett treårigt projekt som vill utveckla möjligheterna att lyfta näring ur Östersjön och skapa en lokal näringsloop. Musslor tar upp kväve och fosfor ur havet. Musslorna kan odlas och skördas ungefär vartannat år när de är cirka 2-3 cm stora. I projektet har två olika processer testats för att separera kött och skal och sedan tillverka ett proteinpulver som kan användas på samma sätt som fiskmjöl eller sojamjöl. I större skala skulle importen av foderråvara kunna minska och samtidigt utnyttjas den näring som finns i överskott i Östersjön. Det finns också möjlighet till företagsutveckling i hamnar och glesbygd för att odla och hantera musslorna.

Ekosystemtjänst – det vi får gratis av naturen

Musslor finns i Östersjön och förökar sig en gång om året. Larverna sprider sig sedan med strömmar och fäster sig där det finns plats att sitta och mat (växt- och djurplankton) som också innehåller kväve och fosfor. Genom att lägga i till exempel nät ger man musslorna möjlighet att fästa och växa, musselodlingar kräver ingen extra tillsats av näring eller antibiotika utan är en så kallad ekosystemtjänst, något vi får gratis av naturen. Vid musselodlingarna har forskarna i projektet sett att antalet arter ökar i sedimenten under odlingen och vattnet runt odlingen blir klarare.

Vad gör Borgholms kommun?

I projektet har Borgholms kommun genomfört två studier där kyckling har fått foder med 5-10 % tillsats två olika musselmjöl. Musslor, musselmjöl och kyckling har provtagits enligt EU:s och nationella bestämmelser för livsmedel och foder. Genom att veta hur gamla musslorna är minskar risken för att de har tagit upp skadliga ämnen som metaller och toxiner. Inga prover som analyserats har innehållit ämnen över gränsvärdena eller över detektionsgränsen.

Borgholms kommun har också satt ut olika substrat, material, som musslorna kunnat växa på och sedan tagit provrutor för att se på vilket substrat musslorna fäster sig och växer bäst. Resultaten har analyserats och publicerats av den danska partnern Orbicon.

Internationellt projekt

Borgholms kommun och Kalmar kommun är med i projektet genom Kalmarsundskommissionen tillsammans med partners från Danmark, Estland, Lettland, Polen och Tyskland. I Sverige deltar Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och lead partner är Region Östergötland. Andra delar i projektet är att utreda miljöstöd för odlingarna, påverkan på närmiljön kring odlingarna och andra användningar av musslorna som till exempel larvkompost.