Radon

Radon varken syns eller luktar, men det kan vara skadligt för din hälsa. Man räknar med att 250 000 villor i Sverige har för hög halt av radon.

Skadligt höga halter av radon kan finnas i alla slags hus. Radonet kan till exempel komma från byggnadsmaterial i väggar eller från hushållsvattnet, men det vanligaste är att det kommer från marken huset står på. Eftersom radon är en osynlig, luktfri gas måste du mäta radonhalten i inomhusluften för att veta hur mycket radon som finns i ditt hem.

Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i luften, marken och vattnet. Att andas in radonhaltig luft kan skada cellerna i luftvägarna och lungorna, och kan på sikt leda till lungcancer. Som fastighetsägaren är man skyldig att se till att de som bor i huset inte utsätts för radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³.

Läs mer på Boverkets hemsida genom att klicka på länken: Koll på radonhalten

Vilka krav gällande radon finns?

I flerbostadshus (hyreshus och bostadsrättsföreningar) är fastighetsägaren skyldig att se till att referensnivån 200 Bq/m3 inte överskrids. Fastighetsägaren är också skyldig att ha rutin och utföra egenkontroll av verksamheten. Läs med om vad som gäller nedan.
Samma krav som för flerbostadshus gäller även förskolor, skolor och andra allmänna lokaler.
Är du småhusägare och själv bor i fastigheten finns det inga krav på att du ska mäta radonhalten men du bör för din egen skull göra en mätning.

Hur vet jag om radonhalterna överskrider referensnivån?

Det enda sättet att få veta om det finns radon i en fastighet och vad halten är att mäta.

Vilka gränser finns för radon?

Referensnivån, dvs. den nivå som inte bör överskridas, för radon är 200 Bq/m3 (Strålskyddsförordningen 2018:506). Referensnivån gäller för befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde samt för arbetsplatser.

Vilka källor till radon finns?

Det finns främst tre olika källor till radon inomhus:
• Det kommer från marken runtom och under byggnaden. Lufttrycket är ofta lägre inomhus än utomhus och radon kan därför sugas in i hus från marken.
• Radon kan förekomma och frigöras från vissa byggnadsmaterial, till exempel blåbetong.
• Radon kan också förekomma i förhöjda halter i bergborrade brunnar och kommer då in i bostaden via dricksvattnet.

Hur ofta ska radon mätas?

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att en ny mätning görs om:
• Det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen genomfördes.
• Om du renoverar eller bygger om din fastighet ska du göra en ny mätning. Undantag gäller vid mindre reparationer, till exempel tapetsering. Läs mer i Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning.

Måste jag mäta radonhalten? Kan krav ställas på mig?

Ja, som ägare av ett flerbostadshus är du skyldig att mäta radonhalten och ska kunna redovisa resultat från detta till miljö- och byggnadsnämnden. Görs inte detta eller om mätningarna inte sker enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning kan krav komma att sällas. En handläggningsavgift kommer då att debiteras. Detsamma gäller om du inte självmant vidtar åtgärder om referensnivån överskrids utan nämnden måste ställa krav dig att vidta åtgärder.

När och hur länge ska mätningen göras?

Mätningen ska göras under minst två månader under perioden 1 oktober till 30 april, så kallat under eldningssäsongen. Ju längre tid du mäter, desto noggrannare blir mätningen. Radonhalten varierar, både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta du vädrar. Ventilationen ska vara öppen under mätningen.
Skulle du behöva en radonmätning snabbt för att få ett ungefärligt värde, till exempel om du ska köpa hus, finns det snabbare metoder. De har mättider på mellan två dygn och en vecka. Observera att en mätning under en kortare period endast är rådgivande.

Hur många lägenheter ska mätas i flerbostadshus?

Mätningar ska göras enligt Strålsäkerhetsmyndighetens tolkning av Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning.
Du ska mäta samtliga bostäder med direkt markkontakt, det vill säga där det inte finns någon annan lägenhet eller källare under bostaden. Finns det inget källarplan i fastigheten ska alla bostäder på första våningsplanet mätas. I övrigt mäts minst 20 procent av de övriga bostäderna per våningsplan och per trappuppgång. Detta innebär att minst en bostad per våningsplan mäts i varje trappuppgång. Samtliga bostäder som har direktkontakt med blåbetong via golv, väggar eller tak ska mätas. Vet man inte var i byggnaden blåbetongen finns behöver alla bostäder mätas.
Om fastigheten inte är ansluten till det kommunala vattennätet och istället har en bergborrad brunn som vattentäkt, är det lämpligt att mäta radonhalten i dricksvattnet. När man t.ex. duschar frigörs en del av radonet till luften och då kan man andas in det. Det finns alltså en risk för hälsoeffekter vid höga radonhalter i vattnet. En tumregel säger att en radonhalt i vatten på 1000 Bq/l ger tillskott på cirka 100 Bq/m³ till inomhusluften.

Hur beställer jag mätutrustning?

Du beställer mätutrustningen direkt från de godkända (ackrediterade) mätföretagen. Detta gäller även bostadsrättsföreningar.
Swedacs register över ackrediterade mätföretag, läs mer under mer information.

 

Vad gör jag om referensvärdet överskrids?

Anlita en konsult som tar reda på hur du kan sänka radonhalten i huset. Vilken åtgärd som behövs beror på hur huset är konstruerat och om radonet kommer från byggnadsmaterialet, marken eller hushållsvattnet. Det är viktigt att du mäter radonhalten igen efter åtgärderna, både direkt efteråt och några år senare.
På Radonföreningens webbplats kan du söka efter konsulter och entreprenörer som genomgått radonutbildning. De kan svara på tekniska frågor gällande radon samt anlitas för att genomföra åtgärder för att minska halten radon i bostäder.

Åtgärder - radon från blåbetong

Om du har förhöjda radonhalter i din fastighet måste du ta reda på varifrån radonet kommer för att kunna åtgärda det på rätt sätt.
Om byggnadsmaterialet avger radon behöver du öka luftomsättningen för att sänka radonhalten. Ibland kan det räcka med att förbättra befintlig ventilation, t.ex. montera in tilluftsventiler. I svårare fall kan det krävas ett mekaniskt till- och frånluftssystem. Blå lättbetong går i vissa fall att byta ur mot annat byggnadsmaterial.

Åtgärder - radon från mark

Om du har förhöjda radonhalter i din fastighet måste du ta reda på varifrån radonet kommer för att kunna åtgärda det på rätt sätt.
Om radonet kommer från marken kan du försöka täta rensbrunnar för avlopp, runt skyddsrör för vattenledningar och i genomgående sprickor. Om tätning inte ger tillräcklig effekt kan du försöka skapa ett undertryck under huset, så att markluften inte sugs in. En vanlig åtgärd är att installera en radonsug, en fläkt som suger ut markluften innan den kommer in byggnaden.

Åtgärder - radon från egen vattentäkt

Om du har förhöjda radonhalter i din fastighet måste du ta reda på varifrån radonet kommer för att kunna åtgärda det på rätt sätt.
Är det vattnet som avger radon räcker det oftast med att lufta vattnet kraftigt med en särskilt konstruerad radonavskiljare.