Utskriftsdatum: 24 July 2021

Samhällsutveckling och hållbarhet

01 november 2016

Vad är hållbar utveckling?

”Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

Hållbar utveckling kan delas upp i tre perspektiv eller dimensioner

  • Ekologisk
  • Ekonomisk
  • Social hållbarhet

Ekologisk hållbarhet

Varför ska vi bry oss om ekologisk hållbarhet? Svaret är att de levande organismernas insatser för oss människor är lätta att glömma bort, men de är livsnödvändiga för oss.

Ekologi är läran om samspelet mellan de levande organismerna (växter, djur, svampar och bakterier) och deras miljö. Ett ekosystem består av alla levande organismer som finns på en bestämd plats vid en viss tidpunkt eller tidsintervall. Jorden kan anses vara en plats och därför är det största ekosystemet hela vår planet. Ett ekosystem kan också vara litet, som en damm i någons trädgård eller en potatisåker. Ekosystemen förser oss med livsnödvändiga saker som syre, mat, rent vatten, mediciner, kläder, bränsle, trä, papper och mycket mer. Även oljan som länge varit vår viktigaste energikälla består av nedbrutna levande organismer. Alla dessa varor och tjänster som ekosystemen producerar och vi människor är beroende av kallas för ekosystemtjänster. Utan fungerande ekosystem som producerar ekosystemtjänster finns inga förutsättningar för mänskligt liv eller mänskliga samhällen. Genom att inte överbelasta ekosystemen kan vi upprätthålla ekosystemtjänsterna. Det betyder att vi måste se till att den biologiska mångfalden bevaras, klimatsystemens stabilitet upprätthålls, att luftens markens och vattnets kvalitet förbättras, att markanvändningen är effektiv och välplanerad, att jorderosion motverkas och att vårt uttaga av resurser ur naturen är lika stort eller mindre än naturens produktionstakt. Gör vi inte det kommer resurserna att ta slut och med det även förutsättningarna för vår egen överlevnad.

Hur hänger den biologiska mångfalden ihop med exempelvis vår matproduktion? Många av de grödor vi odlar behöver pollineras av insekter för att producera mat. I första hand är det fjärillar och vilda bin som står för denna pollinering. Tama bin är inte lika effektiva pollinatörer som sina vilda släktingar och biodlingen är dessutom hotad av diverse sjukdomar. Om alla vilda bin skulle dö ut räknar man med att jordbrukets produktion kommer sjunka till 30% av vad den är idag. Vi behöver alltså de vilda fjärilarna och bina för att säkerställa att vårt jordbruk fungerar även i framtiden.

Många av våra mediciner härstammar från levande organismer och naturen är det första stället forskarna börjar leta efter biologiskt aktiva ämnen när de försöker utveckla nya läkemedel.

Artrika ekosystem har större motståndskraft mot miljöförändringar och därför en bättre förmåga att fortsätta producera ekosystemtjänster även om vissa av dem försvinner p.g.a. miljöförändringar. Vi vet nu att framtidens klimat kommer förändras och detta i sig kommer leda till förlust av arter på den globala skalan. Alltså, om vi förlorar många arter nu kommer det inte bara göra ekosystemen känsligare just nu utan också försämra deras möjligheter att förse oss med ekosystemtjänster när jordens medeltemperatur ökar.

Av alla dessa skäl är det viktigt att bevara den biologiska mångfalden. Vi måste också ta hand om vårt vatten. Utan liv i sjöar, åar, bäckar och vattendrag förlorar vi inte bara ett stort skafferi utan också reningen av vårt dricksvatten. Det är också viktigt att vi inte i förgiftar vår natur och är noggranna med vår markanvändning.

Att värna om alla levande organismer handlar inte bara om att säkerställa att vi inte förlorar värden som överlevnad och möjligheterna till en god hälsa. Det också viktigt från en ekonomisk synvinkel. Alla ekosystemtjänster är värda pengar. Att mäta hur mycket pengar förlusten av de pollinatörer som möjliggör vårt jordbruk är enkelt. Vad det skulle kosta att ersätta naturlig rening av vårt dricksvatten med en konstgjord rening kan också beräknas. Däremot är det mycket svårare att mäta hur stora samhällsekonomiska vinsterna blir av att bevara en enskild art vars biologi vi inte vet speciellt mycket om. Det enda vi kan vara säkra på i det senare fallet är att varje art i olika grad påverkar ekosystemet den lever i. Om vi förlorar ”fel” arter kan det ge mycket svåra konsekvenser. Problemet är att vi inte alltid vet vilka dessa arter är och därför är det i stort sett omöjligt att sätta ett ekonomiskt värde på varje enskild art.

Social hållbarhet

Den sociala hållbarhetsdimensionen handlar om individens möjligheter till ett bra liv. Individen står i fokus och viktiga aspekter av den sociala hållbarheten är möjligheten till välbefinnande, makt, rättigheter, rättvisa och individuella behov. Ett socialt hållbart samhälle innebär att alla individer får sina rättigheter respekterade och att alla har samma möjligheter att tillgodogöra sig kunskap, utvecklas, uppfylla sina drömmar och mål samt ha en god hälsa. Vissa av dessa beståndsdelar är möjliga att mäta och andra är svåra att sätta siffror på. För att nå social hållbarhet räcker det inte att arbeta med sådant som på något sätt kan mätas eftersom de mätbara och icke mätbara delarna samspelar. Ekonomiska aspekter som t.ex. rätten till lika lön för lika arbete är en del i den sociala hållbarheten och det är dessutom mätbart. Det innebär att man enkelt kan kontrollera hur hållbarhetsarbetet fortlöper och när man lyckats nå hållbarhet. På den andra sidan av spektrumet finns sådant som handlar om hur människor upplever sin situation, exempelvis trivsel och om de känner sig diskriminerade eller inte o.s.v. Inom den sociala hållbarheten ryms därför arbete mot diskriminering i alla dess former, arbete med att uppnå ekonomisk och social jämställdhet mellan könen, utrota fattigdomen, integration, folkhälsa och barns rättigheter m.m. Demokratifrågorna har en central roll inom den sociala hållbarheten. I det ingår inte bara att alla har samma demokratiska rättigheter utan också att alla i praktiken kan använda sina rättigheter för att aktivt påverka samhällsutvecklingen eller saker i sitt eget liv.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomi handlar om att hushålla med resurser som är begränsade i förhållande till behoven. Begreppet används för att definiera och förklara värdet av resurser idag och i framtiden. Värdet kan förklaras med hjälp av indikatorer som besparingar, inkomster, förädlingsvärde, tillgångar och skulder m.m. Det finns flera definitioner på ekonomisk hållbarhet. För enkelhetens skull och för att påvisa att ekonomisk hållbarhet är komplicerat väljer vi är att presentera tre mycket olika ingångar till ekonomisk hållbarhet. Två av dem är definitioner och den tredje är egentligen snarare ett förhållningssätt än en definition.

Enligt den första definitionen handlar ekonomisk hållbarhet om att skapa en ekonomisk tillväxt som inte medför negativa återverkningar på varken den ekologiska eller sociala hållbarheten. Enligt denna definition växer ekonomin genom en effektivare omsättning av material. Varor kan ersättas med tjänster och återanvändningen kan öka. Ökningen av ekonomiskt kapital, d.v.s. den ekonomiska tillväxten får inte ske på bekostnad av en minskning av naturligt eller socialt kapital. Idag pratas det mycket om grön tillväxt som handlar om att satsningar på till exempel miljövänlig teknik och förnybar energi, ur ett traditionellt ekonomiskt perspektiv, driver på den ekonomiska utvecklingen. Sådan ekonomisk tillväxt antas därför bidra till den hållbara utvecklingen inom de ekologiska och sociala dimensionerna. Grön ekonomi är ett ekonomiskt system som resulterar i att människans livsbetingelser förbättras samtidigt som miljörisker och de ekologiska belastningarna minskar. En grön ekonomi har låga utsläpp av växthusgaser, en effektiv resursanvändning och är socialt inkluderande. Detta är mycket svårt att uppnå och det bedrivs intensiv forskning på området för att ge oss verktygen att lyckas.

Enligt den andra beskrivningen är ekonomisk hållbarhet samma sak som ekonomisk tillväxt. Ekonomin anses vara hållbar så länge den växer, även om det sker på bekostnad av den sociala. och ekologiska hållbarheten som t.ex. social välfärd, ekosystemtjänster och naturresurser.

Ett tredje angreppssätt är att inte använda ekonomisk hållbarhet som begrepp. Det innebär i praktiken att man inte heller definierar vad ekonomisk hållbarhet är. Genom att se ekonomin som ett verktyg som kan användas för att uppnå det hållbara samhället kommer dess strukturer och institutioner antingen främja eller motverka den hållbara utvecklingen. Med ett sådant angreppssätt behöver man anpassa ekonomin till de krav den hållbara utvecklingen ställer samtidigt som man använder ekonomin för att driva på den sociala- och ekologiska hållbara utvecklingen.

Hur integrerade är den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten med varandra?

De olika dimensionerna av hållbar utveckling är sammankopplade med varandra. Detta är ett resultat av hur våra mänskliga samhällen fungerar. Det är exempelvis nästan omöjligt att avgränsa åtgärder för t.ex. ekologisk hållbarhet så exakt att de inte får någon effekt på social- och ekonomisk hållbarhet. Effekterna av åtgärder inom en hållbarhetsdimension kan vara både positiva och negativa på de andra dimensionerna. Därför är det viktigt att hållbarhetsarbetet är genomtänkt, noggrant planerat och utfört. Målsättningen är alltid att göra insatser som sammantaget har en positiv effekt. Ibland är det mycket enkelt. Anläggande och restaurering av våtmarker kommer exempelvis att skapa sociala värden som rekreationsområden men även skapa ekologiska värden som t.ex. en minskad övergödning av Östersjön. I andra fall är det betydligt svårare. Insatser som stärker hushållens ekonomi kan ge både positiva och negativa effekter på miljön beroende på hur människor väljer att spendera sina pengar.

Hoppa till innehåll