Utskriftsdatum: 10 August 2020

Pågående: LONA Amunds mosse

Bakgrund

Öland drabbades hårt av för lite nederbörd under 2015-2017 som ledde till grundvattenbrist. Under somrarna 2018-2019 kom det extremt lite nederbörd vilket ledde till foderbrist. Tidigare har Öland haft flera stora sjöar som har fungerat som magasin, möjliggjort grundvattenbildning och varit mycket viktiga för fisk och fisket. Vi genomförde en omfattande utdikning för att skapa mer åkermark på 1800-talet och då minskade möjligheterna till grundvattenbildning.  Ytvattnet behöver röra sig långsamt för att kunna sippra ner i jorden och vidare ner i berggrunden.

De senaste årens grundvattenbrist och torka har gjort att regeringen har satsat extra på projekt som syftar till att öka grundvattenbildningen och minska effekterna av klimatförändringarna. Borgholms kommun driver nu tre projekt med syfte att minska sårbarheten för vattenbrist i både landskapet och i de kommunala vattentäkterna.

Hur blir det grundvatten?

Allt grundvatten på Öland bildas av regn och snö som kommer mellan oktober och mars/april, övrig tid tar växtligheten upp vattnet. De senaste åren kom det mycket lite regn och snö och det blev grundvattenbrist 2017. Sedan kom mycket lite regn på sommaren, det blev brist på  vatten till växterna både sommaren 2018 och 2019. Förvånande nog har den mest nederbördsrika månaden faktiskt varit juli, men på senare år har november gått om.

Ett normalår rinner det ut ungefär 85 miljoner kubikmeter vatten i kommunens vattendrag och kanaler. Det är många gånger mer vatten än vad vi behöver och kan vi hålla kvar delar av den mängden kan vi också minska sårbarheten vid torka. Samtidigt måste vi ta hänsyn till de organismer som är beroende av att det finns rinnande vatten delar av året, det vill säga vi får och kan inte stoppa allt vatten på land.

Amunds mosse

Amunds mosse var tidigare en mycket stor sjö mitt på Öland. På 1800-talet dikades sjön ut för att få mer åkermark. Ett utlopp till Långlötskanalen och två till Strömmen skapades eller fördjupades. Avsänkningen av sjön har gjort att nya och värdefulla miljöer har skapats på kanterna. Där finns bland annat ovanliga svampar och fågelarter som vi behöver ta särskild hänsyn till.

På 1970-talet hade sjön fortfarande en stor vattenyta och det gick att fiska i sjön. Nu är den helt igenväxt av ag i den södra delen medan den norra delen är betesmark och lite åker. Utdikningen, igenväxning och uppgrundning har minskat sjöns funktion som flödesutjämnare, magasin och näringsfälla. Dessutom har de våta och fuktiga livsmiljöerna minskat.

LONA-projektet

I projektet vill vi kartlägga vilka miljöer och arter som kan påverkas om vi försiktigt höjer vattenytan i mossen. Vi ska också titta på om det går att höja vattenytan så långsamt att arterna kan få möjlighet att sprida sig till ny-gamla områden. Det är också viktigt att åkermark intill mossen också i fortsättningen kan odlas.

Arbetet kommer till stor del bygga på en modellering av hydrologin i vattendragen tillsammans med inventeringar och höjdmätningar. Projektet startade i januari 2020 och ska avslutas i december 2022. Samtidigt pågår andra LONA-projekt i Strömmens avrinningsområde så här finns stora möjligheter till samarbete och samordning!

En våtmark – många nyttor

Våtmarker kan förutom öka grundvattenbildningen också:

  • minska läckaget av näringsämnen (kväve och fosfor)
  • utjämna höga (översvämning) och låga (torka) flöden
  • magasinera vatten
  • vara en viktig livsmiljö för växter och djur

Alla dessa funktioner kallas ekosystemtjänster – det vi får gratis av naturen.

Efter många års provtagning i våra kanaler vet vi att det läcker näring ut i vattnet och vidare till Östersjön. Detta påverkar våra egna kuster och badstränder och det bästa är om näringen blir kvar på land. För att en gröda ska kunna ta upp näring får den inte drabbas av torka. Med mer vatten kvar på land klarar sig både växter och samhället sig bättre men på olika sätt.

Kontakt

Har du frågor om projektet eller andra funderingar kan du höra av dig till projektledare Kristin Bertilius på e-post: kristin.bertilius(a)borgholm.se, eller telefon: 0485-88480.