Livsmedel

För att säkerställa att konsumenter får säkra livsmedel, att de inte blir lurade om vad maten innehåller samt att informationen om maten är enkel att förstå  genomförs regelbundna kontroller av livsmedelsverksamheterna i kommunen.

Kommunens livsmedelsinspektörer bedriver offentlig kontroll på verksamheter som hanterar livsmedel, exempelvis restauranger, caféer, gatukök, butiker, skolkök och mindre livsmedelsindustrier. Kontrollen innefattar även tillsyn av kommunalt dricksvatten och dricksvatten som används i kommersiell eller offentlig verksamhet. Kontrollen görs i förebyggande syfte för att minimera eventuella hälsorisker för konsumenterna.

Alla livsmedelsanläggningar måste vara registrerade eller godkända. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att se till att livsmedel är säkra, att känsliga hanteringssteg övervakas, att personalen har den kunskap som krävs med mera.

Riskklassning

Livsmedelsverksamheter och dricksvattenanläggningar ska klassas för att få rätt antal kontroller av sin verksamhet. Längst ner på sidan finns en länk till E-tjänsten som ska användas för att klassa din verksamhet.

Läs mer om vilka dricksvattenanläggningar som omfattas av dricksvattenföreskrifterna längre ner under Mer information.

När uppgifterna är inskickade kommer en handläggare gå igenom uppgifterna innan ett beslut om riskklass fattas.

Livsmedelsinformation och märkning

Livsmedelsinformation är all information om ett livsmedel som slutkonsumenterna får, skriftligt eller muntligt. Märkningen på en livsmedelsförpackning är en typ av livsmedelsinformation, till exempel en ingrediensförteckning. Men livsmedelsinformation omfattar även exempelvis hyllkantsmärkning, information på skyltar där man säljer livsmedel samt menyer på restaurang.

Syftet med reglerna om livsmedelsinformation är att garantera konsumenternas säkra livsmedel och se till att presentationen av ett livsmedel inte är vilseledande. Konsumenterna ska ha möjlighet att göra säkra och medvetna val, särskilt utifrån hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, sociala och etiska överväganden.

Följande lagstiftning innehåller generella bestämmelser om information och märkning som gäller för alla livsmedel:

  • Förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation till konsumenterna.
  • Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation.

Det finns även speciella regler kring märkning som gäller vissa sorters livsmedel, till exempel märkning av fisk , se nedan under Mer information. Reglerna kring livsmedelsinformation är mycket omfattande. Mer information om detta finns på Livsmedelsverkets hemsida, Information, märkning och påståenden, se länk nedan under Mer information.

Nedan följer en kortare beskrivning av de generella reglerna gällande livsmedelsinformation.

Information som ska finnas

Information ska finnas för både färdigförpackade och icke färdigförpackade livsmedel

Den som säljer livsmedel som är färdigförpackade ansvarar för att märkningen är korrekt och inte lurar konsumenten. Det yttersta ansvaret har den som utformar märkningen. Även den som köper in och säljer vidare färdigförpackade livsmedel har ett ansvar att livsmedlet är rätt märkt.

Den som säljer livsmedel som inte är färdigförpackade har också ett ansvar att ge kunden korrekt livsmedelsinformation. Exempel på livsmedel som inte är färdigförpackade är de som säljs på restaurang, lösviktsförsäljning eller sådana livsmedel som förpackas på kundens begäran över disk eller vid beställning.

Kött på restaurang -nya regler från 1 mars 2025

Från mars 2025 är det krav på information om varifrån köttet som serveras på restaurangen kommer. För att göra det lättare att förstå vad den nya lagstiftningen innebär har Livsmedelverket tagit fram en vägledning till reglerna.

De nya reglerna innebär att restauranger och andra storhushåll måste kunna informera kunder om ursprungsland för kött från nöt, gris, får, get och fjäderfä.  Under Mer information längre ner på sidan finns en länk till utförligare beskrivning av de nya reglerna.

Förpackade livsmedel

Förpackade livsmedel ska, med några få undantag, märkas med de obligatoriska uppgifterna listade nedan.

  • Beteckning (namnet på varan)
  • Ingrediensförteckning
  • Allergimärkning
  • Mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser
  • Nettokvantitet
  • Bäst-före-dag eller sista förbrukningsdag
  • Förvaringsanvisning
  • Namn och adress för tillverkare, förpackare eller säljare
  • Ursprung (endast i vissa fall)
  • Bruksanvisning (endast i vissa fall)
  • Verklig alkoholhalt (endast i vissa fall)
  • Särskilda märkningsregler för vissa livsmedel

Oförpackade livsmedel

Oförpackade livsmedel kan röra livsmedel som säljs över disk, som förpackas på begäran av kund eller som kunden själv förpackar.  När oförpackade varor säljs över disk ska personalen kunna ge information om varan.

Information om allergener ska alltid ges vid försäljning av icke förpackade livsmedel. Det gäller vid försäljning på restaurang, över disk eller vid beställning. Det är också obligatoriskt att ange livsmedlets beteckning, namn som beskriver vad det är för livsmedel, om konsumenten frågar efter det.

Du kan läsa mer om märkning av livsmedel på Livsmedelsverkets hemsida, du hittar länken under Mer information.

Livsmedelskontroll

Vad innebär en livsmedelskontroll?

Vid en inspektion kontrolleras om företaget följer livsmedelslagstiftningen.  Det som kontrolleras är främst livsmedelshygien samt den information som lämnas till kunderna. Målet är att konsumenterna ska få säkra livsmedel, att de inte blir lurade om vad maten innehåller samt att informationen om maten är enkel att förstå.

Hur ofta varje anläggning besöks beror på hur stor och hur riskfylld hanteringen bedöms vara. Denna regelbundna kontroll kallas för planerad kontroll och görs oftast som oanmälda inspektioner. Finns det allvarliga brister på ett livsmedelsföretag sker ett återbesök, en så kallad extra kontroll. En avgift tas ut för den extra kontrollen. Läs mer om avgifter för livsmedelskontroll, du hittar länken längre ner.

Sanktioner

Om inspektören gör bedömningen att det föreligger stor risk för människors hälsa, eller om verksamheten låter bli att åtgärda allvarliga brister, kan olika sanktioner bli aktuella, till exempel förelägganden och förbud. Vid direkt fara för konsumenten kan hantering stoppas genom till exempel saluförbud eller tillfällig stängning.

Förutom planerad kontroll och uppföljande kontroll utför miljöenheten även kontroller med anledning av klagomål som till exempel en misstänkt matförgiftning.

Avgifter för livsmedelskontroll

Inom livsmedelskontroll finns det tre olika typer av avgifter; registreringsavgift, debitering för offentlig kontroll som är planerad och extra kontroll.

Timavgift livsmedel

Avgift 2025
1 334 kronor / timme

Registreringsavgift

Vid registrering av ett livsmedelsföretag tas en handläggningsavgift ut. Avgiften motsvarar en och en halv timme enligt gällande timtaxa och är en engångsavgift. Observera att avgiften tas ut även om verksamheten inte startar.

Om det handlar om en bolagsförändring (exempelvis från enskild firma till aktiebolag) tas en avgift ut motsvarande 1 timmes handläggning.

Avgift för planerad kontroll

En kontrollavgift ska betalas till kontrollmyndigheten efter varje planerad kontroll. Hur många kontroller en verksamhet ska ha bestäms utifrån riskklassningen av verksamheten.

Hur en verksamhet riskklassas beror på följande

  • huvudsaklig inriktning
  • aktiviteter med kontrollbehov
  • produktgrupper kopplade till särskilda regler
  • verksamhetens omfattning

Livsmedelsföretagaren är skyldig att anmäla större förändringar till miljö- och byggnadsnämnden. En avslutad verksamhet som inte har anmälts som avslutad innan ett kontrollbesök görs kan debiteras en justerad fast avgift för handläggning. Miljö- och byggnadsnämnden måste få vetskap om förändringar, som avslutad verksamhet/ägarbyte i slutet av pågående år – i annat fall  kan debiteras verksamheten debiteras trots att verksamheten inte är aktiv/har förändrats.

I kontrolltiden ingår inläsning inför kontrollen, kontroll av verksamheten (inspektion, revision, provtagning och analys), upprättande av kontrollrapport, bedömning av analysresultat, samt registerhållning.

Avgift för extra kontroll

Om den planerade kontrollen visar på brister i livsmedelsföretagets verksamhet, kan det krävas ytterligare kontrolltillfällen för att se att bristerna har åtgärdats. Debitering sker även vid befogade klagomål samt vid konstaterade matförgiftningar. Även analyskostnader för uppföljande provtagning kan debiteras företaget. Vid extra kontroll debiteras all tid som ärendet tillför.  Extra kontroll betalas av det ansvariga företaget.