Vattenvård

Efter torråren 2016-2018 uppmättes mycket höga nitrathalter i ytvattnet i stort sett i alla kanaler och vattendrag som provtas i Borgholms kommun. Detta kan bero på mineralisering av kärrtorv i utdikade våtmarker i kombination med att torkan påverkat grödan så att den tagit upp mindre av den påförda gödslingen. Efter att ett examensarbete på Linnéuniversitetet på labb visat ett tydligt samband mellan uttorkad, odlad kärrtorv och läckage av främst nitratkväve, vill Borgholms kommun satsa på åtgärder i odlad torvmark.

Vi jobbar med markägarkontakter, platsbesök, kartläggning och utredning av potentiella områden. Åtgärder som kan vara tänkbara är rehabilitering av utdikade våtmarker genom återställande av utloppsklackar, meandring, tvåstegsdiken, avfasning, med mera, även kombinerade åtgärder kan komma i fråga.

Projektet består av flera delprojekt på olika platser i kommunen även utanför det avrinningsområde som var tänkt vid projektetstart. De pågående delprojekten handlar huvudsakligen om återvätning av dikade torvmarker med en sammanlagd yta på mer än 20 hektar.

Vi hoppas kunna hitta fler områden under projektets gång, så hör av dig om du äger marker som du tror kan passa för någon av de beskrivna åtgärderna så kan vi hjälpa till att undersöka förutsättningarna närmare.

Projektets startdatum: 2024-01-01
Slutdatum: 2026-12-31

Vattnets betydelse i landskapet är viktigt, vilket särskilt har märkts under de senaste torra åren. Hydrologin är kraftigt påverkad genom utdikning, inte minst i en sjöfattig miljö dominerad av tunna jordar och i ett torrt och varmt klimat. Syftet med Ölandsvatten 2.0 är därför att genomföra en rad åtgärder för att restaurera våtmarker, så att vattnet hålls kvar i landskapet.

LONA Ölandsvatten 2.0 – drivs av Sportfiskarna.

Projektet är en uppföljning av ett tidigare projekt där man undersökt vegetation och bottenfauna i fem våtmarker fem år efter att de hade etablerats i ny expanderad och förbättrad form. Omfattande uppföljning – före och efter – har vid rehabilitering av våtmarker ytterst sällan genomförts tidigare.

I slutrapporten “Växt- och djursamhällen efter våtmarksåtgärder på Öland” beskrivs hur bottenfaunan och vegetationen på dessa lokaler har utvecklats under de fem år som gått.

• Läs mer om projektet och slutrapporten här

Bakgrund

Öland drabbades hårt av för lite nederbörd under 2015-2017 som ledde till grundvattenbrist. Under somrarna 2018-2019 kom det extremt lite nederbörd vilket ledde till foderbrist. Tidigare har Öland haft flera stora sjöar som har fungerat som magasin, möjliggjort grundvattenbildning och varit mycket viktiga för fisk och fisket. Vi genomförde en omfattande utdikning för att skapa mer åkermark på 1800-talet och då minskade möjligheterna till grundvattenbildning.  Ytvattnet behöver röra sig långsamt för att kunna sippra ner i jorden och vidare ner i berggrunden.

De senaste årens grundvattenbrist och torka har gjort att regeringen har satsat extra på projekt som syftar till att öka grundvattenbildningen och minska effekterna av klimatförändringarna. Borgholms kommun driver nu tre projekt med syfte att minska sårbarheten för vattenbrist i både landskapet och i de kommunala vattentäkterna.

Hur blir det grundvatten?

Allt grundvatten bildas av regn och snö som kommer mellan oktober och mars, övrig tid tar växtligheten upp vattnet. Det första torråret (2017) kom det mycket lite regn och snö och det blev grundvattenbrist. De andra torråren (2018-2019) kom mycket lite regn på sommaren, det blev brist på  vatten till växterna. Förvånande nog har den mest nederbördsrika månaden faktiskt varit juli, men på senare år har november gått om.

Ett normalår rinner det ut ungefär 85 miljoner kubikmeter vatten i kommunens vattendrag och kanaler. Det är många gånger mer vatten än vad vi behöver och kan vi hålla kvar delar av den mängden kan vi också minska sårbarheten vid torka.

Vad projektet ska leda fram till

LONA-projektet Mer grundvatten genom ytvatten arbetar för att öka grundvattenbildningen i kommunala vattentäkter i båda kommunerna. Genom att utnyttja delar av det ytvatten som rinner i kanaler och bäckar kan sårbarheten och risken för grundvattenbrist minska. Åtgärder som kan vara aktuella är konstgjord infiltration, anlägga våtmarker, utfyllnad eller dämme med möjlighet till vandring för olika organismer, med mera.

Projektet vill gärna utnyttja de naturliga processerna för grundvattenbildning och på så vis få mer vatten i landskapet som ger andra positiva effekter. Våtmarker är mycket viktiga för sådana processer.

Projektet är avslutat under 2025, slutrapporterna hittar du här nedanför.

En våtmark – många nyttor

Våtmarker kan förutom öka grundvattenbildningen också

• minska läckaget av näringsämnen (kväve och fosfor)
• utjämna höga (översvämning) och låga (torka) flöden
• magasinera vatten
• vara en viktig livsmiljö för växter och djur

Alla dessa funktioner kallas ekosystemtjänster – det vi får gratis av naturen.

Efter många års provtagning i våra kanaler vet vi att det läcker näring ut i vattnet och vidare till Östersjön. Detta påverkar våra egna kuster och badstränder och det bästa är om näringen blir kvar på land. För att en gröda ska kunna ta upp näring får den inte drabbas av torka. Med mer vatten kvar på land klarar sig både växter och samhället sig bättre men på olika sätt.

Samarbete

Projektet är ett samarbete mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner och det kommunala bolaget Borgholm Energi AB (BEAB).

Slutrapport LONA Mer grundvatten genom ytvatten på Öland – Fas I

Slutrapport LONA Mer grundvatten genom ytvatten på Öland Fas II

Huvudsyftet med projektet var att öka avskiljningen av främst kväve men även fosfor genom att anlägga långsträckta våtmarker i form av tvåstegsdiken. På så sätt kan kvaliteten på ytvattnet som används för konstgjord infiltration och som rinner ut i Östersjön förbättras. Området får även en ökad yta med livsmiljö för vattenlevande organismer och ökad kvarhållning av vatten för både grödor och grundvattenbildning.

Slutrapport LOVA Tvåstegsdiken