Vattenvård

Projekt för bättre vattenmiljö

Genom olika projekt arbetar Borgholms kommun för att miljön i kommunen och kustvattnen ska förbättras. Att hjälpa till att uppnå miljömålen och att arbeta med vattenförvaltning hör till kommunens uppgift. På undersidorna hittar du information om aktuella projekt samt en sammanställning av genomförda projekt.

Längre ner på sidan hittar du områden som ingår i den internationella våtmarkskonventionen, Ramsarkonventionen.

Ölands Vattenråd

Arbetar för att öka medvetenheten om vårt ömtåliga grundvatten, våra säregna bäckar och åar och kustvattnen över hela Öland. I rådet samarbetar jordbruk, turism och fiske, men också naturföreningar som Naturskyddsföreningen och intresserade privatpersoner. Vattenrådet är ett samarbete över kommungränsen, dels sammansatt av tidigare, till synes, vitt skilda intressen. Det behövs ett forum där alla aspekter kan diskuteras för att förbättra situationen för Ölands vatten.

Pågående projekt

LONA Ölandsvatten 2.0

Vattnets betydelse i landskapet är viktigt, vilket särskilt har märkts under de senaste torra åren. Hydrologin är kraftigt påverkad genom utdikning, inte minst i en sjöfattig miljö dominerad av tunna jordar och i ett torrt och varmt klimat. Syftet med Ölandsvatten 2.0 är därför att genomföra en rad åtgärder för att restaurera våtmarker, så att vattnet hålls kvar i landskapet.

LONA Ölandsvatten 2.0 – drivs av Sportfiskarna.

LONA Vatten i Runsberga mosse

Projektet avser att säkerställa vattenfyllnad i den befintliga Runsberga mosse genom att i Strömmen anlägga en fördämning som ger ett långsammare flöde, vilket gör att mossen kan vattenfyllas även under regnfattiga år, och att vattnet stannar i mossen under våren. Syftet är att trygga grundvattenförsörjning till lantbruk och boende i Runsberga, att värna den biologiska mångfalden och att bidra till att rena vattnet som går ut i Östersjön.

LONA Mer grundvatten genom ytvatten

Bakgrund

Öland drabbades hårt av för lite nederbörd under 2015-2017 som ledde till grundvattenbrist. Under somrarna 2018-2019 kom det extremt lite nederbörd vilket ledde till foderbrist. Tidigare har Öland haft flera stora sjöar som har fungerat som magasin, möjliggjort grundvattenbildning och varit mycket viktiga för fisk och fisket. Vi genomförde en omfattande utdikning för att skapa mer åkermark på 1800-talet och då minskade möjligheterna till grundvattenbildning.  Ytvattnet behöver röra sig långsamt för att kunna sippra ner i jorden och vidare ner i berggrunden.

De senaste årens grundvattenbrist och torka har gjort att regeringen har satsat extra på projekt som syftar till att öka grundvattenbildningen och minska effekterna av klimatförändringarna. Borgholms kommun driver nu tre projekt med syfte att minska sårbarheten för vattenbrist i både landskapet och i de kommunala vattentäkterna.

Hur blir det grundvatten?

Allt grundvatten bildas av regn och snö som kommer mellan oktober och mars, övrig tid tar växtligheten upp vattnet. Det första torråret (2017) kom det mycket lite regn och snö och det blev grundvattenbrist. De andra torråren (2018-2019) kom mycket lite regn på sommaren, det blev brist på  vatten till växterna. Förvånande nog har den mest nederbördsrika månaden faktiskt varit juli, men på senare år har november gått om.

Ett normalår rinner det ut ungefär 85 miljoner kubikmeter vatten i kommunens vattendrag och kanaler. Det är många gånger mer vatten än vad vi behöver och kan vi hålla kvar delar av den mängden kan vi också minska sårbarheten vid torka.

Vad projektet ska leda fram till

LONA-projektet Mer grundvatten genom ytvatten arbetar för att öka grundvattenbildningen i kommunala vattentäkter i båda kommunerna. Genom att utnyttja delar av det ytvatten som rinner i kanaler och bäckar kan sårbarheten och risken för grundvattenbrist minska. Åtgärder som kan vara aktuella är konstgjord infiltration, anlägga våtmarker, utfyllnad eller dämme med möjlighet till vandring för olika organismer, med mera.

Projektet vill gärna utnyttja de naturliga processerna för grundvattenbildning och på så vis få mer vatten i landskapet som ger andra positiva effekter. Våtmarker är mycket viktiga för sådana processer.

Projektet är avslutat under 2022, slutrapporten kan du ladda hem och läsa här nedanför. Nästa projektfas är påbörjad i LONA Mer grundvatten med ytvatten Fas II.

En våtmark – många nyttor

Våtmarker kan förutom öka grundvattenbildningen också

  • minska läckaget av näringsämnen (kväve och fosfor)
  • utjämna höga (översvämning) och låga (torka) flöden
  • magasinera vatten
  • vara en viktig livsmiljö för växter och djur

Alla dessa funktioner kallas ekosystemtjänster – det vi får gratis av naturen.

Efter många års provtagning i våra kanaler vet vi att det läcker näring ut i vattnet och vidare till Östersjön. Detta påverkar våra egna kuster och badstränder och det bästa är om näringen blir kvar på land. För att en gröda ska kunna ta upp näring får den inte drabbas av torka. Med mer vatten kvar på land klarar sig både växter och samhället sig bättre men på olika sätt.

Samarbete

Projektet är ett samarbete mellan Borgholms och Mörbylånga kommuner och det kommunala bolaget Borgholm Energi AB (BEAB). Det startade i maj 2019 och håller på till oktober, 2021. Fas två av projektet pågår och ska hålla på till och med 2024.

Slutrapport LONA Mer grundvatten genom ytvatten på Öland – Fas I