Klimatet och hållbarhetsarbete

Klimatet är i förändring, och för att säkra att vi ska ha en beboelig miljö och fungerande jordbruk behöver vårt samhälle klimatanpassas. Detta betyder att vi behöver förbereda oss för högre temperaturer, ändrade nederbördsmönster och långvarig torka, mindre grundvatten och höjda havsnivåer. Förändringarna kommer att påverka många delar av samhället, exempelvis jordbruket, var vi kan bygga, stranderosion och kommunens höga natur- och kulturvärden.

Klimatförändring

Ölands klimat skiljer sig från fastlandet, med betydligt lägre nederbörd och många soltimmar. Pågående klimatförändringar har gjort denna skillnad tydligare och torkan har varit påtaglig under många år. På sikt kommer klimatförändringarna leda till att havet stiger, vegetationsperioden blir längre, att vi får torrare somrar och att regn kommer mest om vintern och då i kraftigare skyfall. Medeltemperaturen förväntas stiga runt 1–2 °C de närmsta 20 åren och ca 3 °C till nästa sekelskifte, men kan stiga närmare 5 °C om utsläppen fortsätter i samma takt som idag.

För att motverka de klimatförändringar som beror på användandet av fossila bränslen har Borgholms kommunkoncern som mål att vara fossilbränslefri senast år 2030. Arbetet med att ta fram en energiplan och klimatanpassningsplan påbörjades även under 2026.

Klimatanpassning

Värmeböljor

Värmebölja används vanligen som ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer. Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare och inträffa betydligt oftare i Sverige jämfört med i dag. Värmebölja enligt klimatologisk definition lyder ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 °C minst fem dagar i sträck”.

Höga temperaturer kan vara farligt för alla, men särskilt sårbara är riskgrupperna äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer som tar viss medicin.

Flera studier har slagit fast hur viktigt det är att det finns träd i städer och tätbebyggda områden. Det konstateras att de är effektivare än andra metoder mot farliga värmeböljor. Städer och tätbebyggda områden kan vara väldigt utsatta för värmeböljor eftersom det bildas så kallade värmeöar i områden där byggnader och vägar absorberar solens värme i betydligt högre grad än vad som sker i naturen. Asfalt och betong lagrar värme, metall reflekterar värmen till omgivningen och tät bebyggelse stoppar svalkande vindar och därutöver gör alla fordon städerna ännu varmare. Det behövs därför grönområden för att sänka temperaturen under sommaren. Studier visar att upplevd värmebelastning kan minska med upp till 10 °C genom strategisk planering av träd, vilket betonar att planering för mikroklimat bör vara en integrerad del av stadsutvecklingen, inte minst med tanke på förväntade klimatförändringar. För att maximera hjälpen från träd behöver dock träden täcka 40% av stadens yta.

Ökande nederbördsmängder

Vid bebyggelse och framtagande av nya detaljplaner undersöker man om området har ett så kallat instängt område, det vill säga ett område som lätt översvämmas vid höga nederbördsmängder. Finns ett sådant område inom planen anpassar man bebyggelsen.

Torka

Borgholms kommun arbetar med att anlägga våtmarker för att bättre hålla vatten i landskapet och därmed minska de negativa effekterna av långvarig torka, som minskat dricksvatten och jordbrukets tillgång till vatten.

År 2017 öppnades ett avsaltningsverk i Sandvik för att säkra dricksvattentillgången i kommunen, och i Böda har man anpassat reningsverket så att det renade avloppsvattnet kan användas i jordbruket. Därmed tas  de vattenresurser vi har bättre tillvara.

Havsnivåhöjning och bostadsbebyggelse

Förändrad nederbörd och högre temperaturer kommer att leda till förändrade grundvattenförhållanden i Sverige. Ett förändrat klimat påverkar grundvattennivåerna, samt grundvattnets variationer under året. I främst sydöstra Sverige kan grundvattnet bli lägre under våren. Stigande havsnivåer påverkar de svenska kusterna i mycket olika grad. Förändringar i ett framtida klimat kan också innebära att vattennivåer i sjöar kan komma att både öka och minska, i olika delar av landet och under olika årstider. I kustområdena kommer havsnivåhöjningen att påverka grundvattnet genom att risken för saltvatteninträngning ökar i enskilda brunnar.

Borgholms kommun har, i enlighet med Länsstyrelsens rekommendation, beslutat att ny bostadsbebyggelses grundläggning ska ske på ett minimum av 2,8 meter över havet. Nya riktlinjer från Länsstyrelsen som kommunen har att följa gällande grundläggning ligger dock högre, på 3,05 meter över havet och ny grundläggning av bostäder lägre än 3,05 meter över havet kan därför inte beviljas. I väntan på ny analys visar kartan dock fortfarande mark som ligger under 2,8 meter över havet.

Hållbarhetsarbete

Borgholms kommun arbetar brett med hållbarhetsfrågorna inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vårt arbete med hållbarhet syftar till att bidra till att de globala hållbarhetsmålen samt Sveriges nationella miljömål uppfylls.

Borgholms kommuns arbete med hållbarhet sker i hela kommunkoncernen, både i verksamhetens dagliga arbete och i specifika projekt. Sammantaget ska projekten och arbetet bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Exempel på åtgärder

• Kommunens verksamheter ska bli fossilbränslefria
• Uppmuntra och underlätta återanvändning och återbruk
• Bedriva och skapa engagemang till vattenvård och vattenbesparande åtgärder
• Energieffektivisera och lägga solpanel på våra fastigheter
• Skapa ett hyggesfritt skogsbruk samt ytor för pollinerare
• Driva naturvårdande och vattenvårdande projekt och insatser