Utskriftsdatum: 01 October 2020

Planprocessen

I arbetet med att ta fram ett förslag till en detaljplan kan i de flesta fall ett standardförfarande tillämpas. Förfarandet kan tillämpas när vissa villkor är uppfyllda, bland annat ska planförslaget vara förenligt med översiktsplanen.

Förfarandet består av samråd, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.

Samråd

Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Under samrådet ska kommunen redovisa ett förslag till detaljplan, skälen för förslaget och det planeringsunderlag som har betydelse för detaljplaneförslaget samt hur kommunen avser handlägga förslaget. Kommunen får låta bli att redovisa skälen för planförslaget och planeringsunderlaget om det är uppenbart obehövligt.

Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. När kommunen genomfört samrådet kan planförslaget justeras
utifrån de synpunkter som kommit in för att bättre anpassa förslaget till förutsättningarna på platsen. Vid standardförfarandet är det tillräckligt att kommunen redovisar synpunkter från samrådet i  granskningsutlåtandet tillsammans med de synpunkter som har kommit fram under granskningen.

Under samrådet ska länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten lämna synpunkter på förslaget. Länsstyrelsen har en särskild uppgift, bland annat att ta tillvara och samordna statens intressen. Lantmäterimyndighetens roll är bland annat att se till att planen redovisar hur planen är avsedd att genomföras samt dess konsekvenser.

Underrättelse och granskning

När ett förslag till detaljplan har varit på samråd och redigerats efter inkomna synpunkter ska det färdiga förslaget, innan det kan antas, vara tillgängligt för granskning under två veckor. Tiden för granskningen får
förkortas om alla är överens om det.

Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan.

Underrättelsen ska innehålla information om

  • Vilket område detaljplanen avser
  • Förslaget avviker från översiktsplanen
  • Var detaljplanen finns tillgänglig för granskning
  • Hur länge granskningen pågår
  • Till vem synpunkter ska lämnas
  • Att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.

Underrättelsen ska anslås på kommunens anslagstavla.
Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden.

Länsstyrelsen ska under granskningen yttra sig över förslaget om de anser att förslaget kan komma att strida mot bestämmelserna som följer av länsstyrelsens ingripandegrunder. Lantmäterimyndigheten ska yttra sig om
de anser att alla frågor gällande genomförandet inte är lösta i förslaget. Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen ska en ny
granskning genomföras.

Granskningsutlåtande

Kommunen ska sedan sammanställa de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts
tidigare. I granskningsutlåtandet ska alla inkomna synpunkter från granskningen redovisas tillsammans med kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka det eller information om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige kan i vissa fall delegera beslutet till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om det till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner och regionplaneorgan som är berörda samt till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit
tillgodosedda. Meddelandet ska skickas senast dagen efter det att justeringen av protokollet som innehåller beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Laga kraft

Ett beslut att anta en detaljplan vinner laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Detta är under förutsättning att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet.

När beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft ska kommunen inom två veckor skicka planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen till länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten. Kommunen ska också med en kungörelse eller med ett skriftligt meddelande underrätta dem som kan ha rätt till ersättning. Kungörelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning.

Särskilda bestämmelser om meddelanden

När kommunen ska skicka meddelande om underrättelse, granskning och att planen har vunnit laga kraft finns det särskilda bestämmelser om hur detta kan göras till samfälligheter och bostadsrättshavare. Det finns även
särskilda bestämmelser om hur kommunen kan meddela ett stort antal personer på annat sätt än genom att skicka meddelande till var och en.