Byggtermer, ordlista

Ordlista med olika termer som kan dyka upp under en bygglovsprocess

Baskarta

Om din fastighet ligger utanför detaljplanelagt område är det en baskarta du behöver när du ska söka bygglov eller göra en bygganmälan hos Borgholms kommun. Använd Borgholms kommuns kommunkarta på hemsidan för att se om din fastighet ligger inom detaljplan eller inte.

BBR

Boverkets byggregler, detaljerade föreskrifter framtagna av boverket som ska följas under ett byggprojekt. Där står om till exempel brandkrav, tillgänglighetskrav, energikrav med mera.

Bostadshus

En byggnad i vilken minst halva ytan är avsedd till bostad.

Bruttoarea (BTA)

Yta mätt från ytterväggens utsida med alla våningsplan inräknade.

Byggentreprenör

Hantverkare i form av snickare, rörmokare, elektriker m.m.

Byggherre

Den som vill utföra en byggåtgärd, ofta en fastighetsägare/husägare. Den som antingen i egen regi eller genom entreprenörer, låter utföra ett byggnadsprojekt för egen räkning. Det är byggherren som ansöker om bygglov och har ansvaret för att gällande lagstiftning följs.

Byggnadsarea(BYA)

Detta är ytan som byggnaden tar upp på marken. I detta kan takutsprång och andra byggnadsdelar inräknas om de är mätvärd yta.

Byggnadshöjd

Höjden på en byggnad från markens medelnivå och till skärningen av takfoten och fasadlivet.

Byggrätt

Vad, var, och hur mycket man får bygga på tomten.

Ekonomibyggnad

Lovbefriad byggnad som är till för jord- eller skogsbruket. Den som vill uppföra en ekonomibyggnad utan lov måste få sin huvudsakliga inkomst från jord- eller skogsbruksverksamhet.

Fasadritning

Hur byggnationen ser ut när man ser på den ifrån ett perspektiv utifrån. Här ska synas vad fasaden och taket har för material samt var fönster och dörrar är placerade.

Fastighet

Är ett avgränsat mark- eller vattenområde. Marken kan vara både skog, åker, bete, eller bebyggd tomtplats med mera.

Fastighetsbeteckning

En fastighetsbeteckning är den beteckning en juridisk fastighet har fått av Lantmäteriet. Beteckningen är unik för varje fastighet och består av namnet på det registerområde (i det här fallet en kommun) där fastigheten är belägen, därefter följer traktens namn (i städer dock ett valt namn), sedan ett blocknummer, kolon och ett enhetsnummer.

Förenklad nybyggnadskarta

Ligger din fastighet inom detaljplanelagt område och du ska göra en tillbyggnad eller bygga en komplementbyggnad (attefall, gäststuga, garage, carport) behöver du en förenklad nybyggnadskarta. En förenklad nybyggnadskarta kontrolleras genom mätning i fält så alla byggnader och gränser på den blir korrekta.

Kontrollansvarig

Oberoende certifierad sakkunnig person som kontrollerar att byggnationen utförs enligt gällande regelverk. Man kan hitta certifierade kontrollansvariga på Boverkets hemsida, boverket.se.

Mätvärd yta

Detta är yta som ska räknas in i beräkning av byggnadsarea och som påverkar vad ett bygglov kan kosta.

Nockhöjd

Höjden på en byggnad från marken upp till nocken.

Nybyggnadskarta

Om din fastighet ligger inom detaljplanelagt område och du ska bygga en ny huvudbyggnad, det vill säga det som utgör huvudbostaden på tomten, är det en nybyggnadskarta du behöver. En nybyggnadskarta redovisar fastighetens exakta läge och mått, angränsande vägar och gator samt höjdangivelser med mera. En nybyggnadskarta kontrolleras genom mätning i fält så alla byggnader och gränser på den blir korrekta.

PBL

Plan- och bygglagen (2010:900) är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på planering och byggande. Det är bestämmelserna i plan- och bygglagen som reglerar var och hur du får bygga. Den bestämmer hur ett bygglov ges och vilka krav som kan ställas på det som byggs. Det du bygger ska fungera på ett bra sätt tillsammans med det som redan finns och många intressen ska vägas samman. Grannar och andra som berörs av ditt bygge ska i många fall ges möjlighet att framföra synpunkter. När ett beslut fattas om byggande och användning av mark, ställer också samhället vissa grundläggande krav som ska vara uppfyllda.

Planritning

Ett horisontellt snitt igenom en byggnad. Den visar planlösningen och hur de olika rummen ska användas, till exempel vad som är badrum, sovrum och kök. Planritningen ska vara möblerad.

Sammanhållen bebyggelse

En bebyggelsegrupp som består av minst 3-4 byggnader vars tomter gränsar till varandra eller endast avskiljs av en mindre väg.

Sektionsritning

Ett vertikalt snitt genom en byggnad där man ser taklutning, rumshöjder och byggnadshöjd. Eventuell vind/loft samt marken ska vara utritad.

Skala

I vilken storlek man återger det som finns i verkligheten eller det man önskar bygga. Exempelvis skala 1:100 är en hundradel av verkligheten: 1 centimeter på ritningen motsvarar en meter i verkligheten.

Skalstock

Mätskala inritad på ritningen som visar hur lång en utvald sträcka är på ritningen. Oftast fem eller tio centimeter som motsvarar fem eller tio meter.

Slutbesiktning

Undersökning som utförs när en byggnad är färdigställd, alltså efter att en byggnation är färdig, där man fastställer att byggnaden uppfyller ställda krav.  En slutbesiktning, eller entreprenadbesiktning som det också heter, utförs inte av kommunen utan av byggherren utsedd besiktningsman som är certifierad för detta.

Slutsamråd

Ett möte på plats vid en byggnation där kontrollansvarig, kommunen (oftast en byggnadsinspektör) och byggherre är med. Där går man igenom så att byggnationen följt bygglovet och kontrollplanen. Sker ofta efter slutbesiktning.

Totalhöjd

Höjden på en byggnad från marken och upp till högsta byggnadsdelen, Här räknas även skorstenen och eventuell antenn med i höjden.

Våning

En våning är ett utrymme som avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv. Som våning räknar man även vind där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas om byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Som våning räknar man även källare om golvets översida i våningen närmast ovanför källaren ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

Öppenarea

Mätvärd area under tak som är gjort för vistelse eller förvaring och som inte omsluts av väggar. I öppenarea inräknas balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, carport och liknande.