Utskriftsdatum: 21 September 2020

Detaljplanering

I Plan- och bygglagen, PBL, finns bestämmelser om när en detaljplan ska tas fram. Det är bara kommunen som kan besluta att ta fram och anta en detaljplan.

Ibland krävs det att kommunen gör en detaljplan innan det kan beviljas bygglov. Det sker när någon vill göra större förändringar i bebyggelsen och när någon vill använda mark- och vattenområden. Man kan även ändra eller upphäva redan gällande detaljplaner.

Alla detaljplaner som vunnit laga kraft är juridiskt bindande tills den dagen detaljplanen upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.

En detaljplan visar ett bestämt område på en plankarta. Till detaljplanekartan hör en planbeskrivning, som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta eller en miljökonsekvensbeskrivning eller andra utredningar som krävs för att bedöma markens eller områdets lämplighet.

Planbesked

Ett planbesked syftar till att ge ett snabbt och tydligt besked om huruvida kommunen tänker inleda ett planarbete eller inte.

Begäran om planbesked ska vara skriftlig. Blankett finns under rubriken ”Blanketter” längre ner på sidan. Se även informationsbladet för aktuella kostnader.

Kommunen är skyldig att besluta om planbesked senast inom fyra månader från den dag då en komplett ansökan kommit in. Planbeskedet är antingen negativt eller positivt. Beskedet innebär endast att kommunen avser inleda detaljplanearbete i enlighet med ansökan. Ett planbesked ger inte någon garanti för att detaljplanen antas.

Miljöpåverkan

En plan vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska genomgå en miljöbedömning. Det innebär att viktiga miljöfrågor ska uppmärksammas och att de ska vara en utgångspunkt vid framtagandet av planen. Miljöhänsyn ska alltså arbetas in i planen redan från början. Dessutom ska en miljökonsekvensbeskrivning , MKB, tas fram.

Allmänheten har möjlighet att granska MKB:n och lämna synpunkter på den vid minst ett samrådstillfälle innan den färdigställs. MKB:n fungerar därefter som ett beslutsunderlag då beslutsfattarna ska bestämma om planen ska antas eller ej. I samband med att planen antas ska kommunen redovisa hur olika miljöaspekter har påverkat planens utformning och hur synpunkter från samråd har beaktats. När planen genomförts ska kommunen också ta reda på hur stor miljöpåverkan blev i verkligheten.

Målet med miljöbedömningar är att uppnå en hållbar utveckling för samhället i stort.

Behovsbedömning

Alla översiktsplaner ska som huvudregel miljöbedömas. De flesta detaljplaner är däremot inte av sådan vikt att de behöver miljöbedömas. Innan en detaljplan tas fram görs därför en behovsbedömning, vilket innebär att kommunen tar ställning till om planens genomförande medför betydande miljöpåverkan och ska miljöbedömas eller inte. De kriterier som avgör om en plans genomförande kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller inte finns i Miljöbalken.