Utskriftsdatum: 22 October 2021

Genomförda vattenvårdsprojekt

09 februari 2021

Baltic Blue Growth – storskalig musselodling i Östersjön

Projektet genomfördes 2016-2019 där Borgholms kommun var en av 19 partners från sex olika länder. Syftet med projektet var att utveckla musselodlingsteknik för förhållandena i Östersjön. Tidigare försök hade nämligen visat att Östersjömusslan lämpar sig väldigt väl att odla och ha som ingrediens i djurfoder.

Vad som saknades var provtagning för att se om musslor i Östersjön har några oönskade ämnen och hur en större odling skulle påverka känsliga ekosystem och bottnen under odlingen. Förutsättningar för att investera och få sina musslor sålda utreddes också, liksom de tillstånd en större odling måste ha för att få driva en odling kommersiellt.

Borgholms kommun ledde studier och analyser när det gällde användningen av musselmjöl som kycklingfoder. Kycklingarna växte lika bra med tillsats av musselmjöl som på vanligt foder, de tyckte dessutom om musselfodret. Tillsammans med Kalmar kommun genomfördes en större konferens för att bygga kunskap och erfarenheter när det gäller teknikutvecklingen av odling.

Utanför Byxelkrok sjösattes en större odling som var sänkbar för att inte inverka på utsikten över sundet. Studierna på boten under en större odling inomskärs i St Anna skärgård visade att det fanns fler arter under odlingen än på andra ställen och att det inte ansamlades varken näring eller biomassa under musselodlingen.

Mer om resultatet finns att läsa i slutrapporten och de olika faktabladen (på engelska).

BBG_project_summary Key Findings
BBG_SUBMARINER_Paper_Mussel_farming_in_the_Baltic_Sea_September_2019
BBG_Factsheet_Licensing
BBG_Factsheet_Environmental_monitoring
BBG_Factsheet_Environmental_impacts
BBG_Factsheet_Advice_to_farmers
BBG_Factsheets_Ecosystem_service_payments
BBG_Factsheet_Socioeconomics
BBG_Factsheet_Project_mussel_farms_2017
BBG_Factsheet_Processing_line
BBG_Factsheet_Poultry
BBG_Factsheet_on_the_fully_operational_farms_2019
BBG_Factsheet_ODSS

Båtlatrinstationer i Kalmar och på Öland

Projektet genomfördes 2010-2013 och var ett Leader-projekt där Mörbylånga, Kalmar och Borgholms kommuner samarbetade för att installera båtlatrinstationer i gästhamnarna. I Borgholms kommun installerades pumpar i Böda, Sandvik och Stora Rör. I Kårehamn ska en pump installeras så snart som möjligt när hamnområdet utvecklas.

Anledningen till projektet var att ett förbud infördes mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar direkt i Östersjön. Förbudet infördes dels för att avfallet innehållet näringsämnen och bakterier som är skadliga för människor och djur och ökar övergödningen hav havet och dels estetiska aspekten att toalettavfall helt enkelt inte hör hemma i Östersjön.

Den reguljära färjetrafiken har sedan länge haft tömningsstationer i hamnar och även fraktfartyg omfattas nu av ett regelverk som förbjuder utsläpp av toalettavfall.

Resultatet av projektet tillsammans med en satsning av LOVA-medel (lokala vattenvårdsprojekt) i länet gjorde att Kalmar läns kust var den latrinpumstätaste i sydöstra Sverige!

Du kan ladda ner och läsa slutrapporten här: Slutrapport Leader Båtmiljöstationer

LOVA Samhällsnära våtmarker

Våtmarker har många värden, bland annat är det trevliga miljöer att vistas i, så kallad rekreationsvärden. Projektet kartlade områden där våtmarker skulle kunna restaureras eller skapas för att lyftas in i den fördjupade översiktsplanen. På så vis kan ett helhetsgrepp tas för att hantera dagvatten inom planlagt område så att dagvattenhantering finns med från början när samhället planeras.

De kartlagda områdena gav också möjlighet att arbeta med att magasinera vatten och minska trycket på dagvattensystemet utanför planlagt område. Samtidigt ger närheten till samhället mycket goda möjligheter att skapa våtmarker för rekreation och folkbildning i närområdet.

Projektet genomfördes under 2012, samtidigt som en fördjupad översiktsplan togs fram i Borgholm och Byxelkrok.

Resultatet finns att läsa i slutrapporten: Rapport LOVA Samhällsnära våtmarker

LOVA Tätortsnära våtmarker II

Som en fortsättning på den första kartläggningen ansökte Borgholms kommun om ett LOVA-projekt där utpekade områden utanför planlagt område skulle projekteras och om möjligt åtgärdas. De utpekade områden var Rosenforsbäcken och området ovanför Karlshöjd, där vatten rinner ner i dagvattensystemet och skapar för hög belastning när det är mycket nederbörd.

Våtmarker kan magasinera och jämna ut höga flöden vilket kan vara positivt i ett förändrat klimat. Samtidigt kan våtmarkerna utvecklas till promenad- och utflyktsmål med information om nyttor och möjligheter som våtmarker bjuder.

Projektet avslutades 2020 och slutrapporteringen sker under 2021.

LOVA Släk – Lyft näringen från havet

Projektet genomfördes för att tillvarata tång och alger (släk) som blåser upp på våra stränder under höst, vinter och vår. Tången och algerna tar upp näring ur havet och användes faktiskt förr som eftertraktat gödningsmedel på åkrarna. Tanken var att det skulle gå att räkna på hur mycket kväve och fosfor som följde med släket. För att samla in så mycket släk men så lite sand som möjligt gjordes också en studie på olika metoder för insamling.

På vårarna städas de populära badstränderna från släket som blir ett avfall. Syftet var att kompostera släket för att sedan använda som jordförbättringsmedel och eventuellt material för sluttäckning av kommunala deponier. Det fanns studier som pekade på att, särskilt brun- och rödalger, kunde innehålla höga halter av tungmetaller som till exempel kadmium. Därför var det viktigt att även provta släket som komposterades.

I slutrapporten kan du bland annat läsa hur mycket kväve och fosfor som beräknades att tas ur havet med släket och att halterna tungmetaller aldrig översteg gränsvärdet för användning i planteringsjord. Slutrapport LOVA SLÄK – Lyft näringen från havet

LOVA Våtmarker i Borgholms kommun

LOVA står för LOkala VAttenvårdsprojekt och är statligt stöd för att arbeta med att minska de övergödande ämnena kväve och fosfor till Östersjön. Under 2009 ansökte Borgholms kommun om ett stort LOVA-projekt där återskapande och rehabilitering av våtmarker syftade till att minska kväve och fosfor från land. Projektet pågick fram till 2015.

Östersjön har under årtionden tagit emot stora mängder näringsämnen från avlopp och åkermark. Det har gjort att algblomningar och ytan syrefria bottnar har ökat. Genom att arbeta med återskapande av våtmarker kan Borgholms kommun minska påverkan på sina egna kuster, som är så starkt förknippade med sol och bad, kort sagt rekreation.

Ett politiskt mål togs i kommunfullmäktige att mängden kväve och fosfor från land skulle minska med 50 %, dels genom rådgivning och åtgärder inom lantbruket och enskilda avlopp, dels genom restaurering och anläggning av våtmarker.

Under 1800- och första hälften av 1900-talen dikades många våtmarker, mossar och sjöar ut på Öland för att skapa mer odlingsbar mark. Diken grävdes raka och djupa vilket gör att vattnet rör sig snabbt till kusten och drar med sig näringsämnen. Dessutom minskar möjligheten att bilda grundvatten.

Projektet gav kommunen kunskaper om vilka områden som blivit utdikade och som skulle kunna återskapas. 43 ha våtmark restaurerades eller anlades tillsammans med intresserade markägare eller föreningar och dialog om åtgärd eller projektering genomfördes i 200 ha.

Resultatet av projektet går att läsa i slutrapporten här: Bilaga 1 Slutrapport LOVA Våtmarker Borgholms kommun

Ett antal studier, inventeringar och informationsmaterial gjordes som del i projektet:

Våtmarker för webb
LOVA Häckfågelinventering vid Maren 2013
rapport bäck böda vår 2014
Harfjärdenwebb LOVA
Rapport fiskundersökningar 2012
Fiskundersökning i Hornsjön 2015
Våtmarkers reningsförmåga i Borgholms kommun
Näringsavskiljning och biologisk mångfald i våtmarker 2015

LOVA kväve och fosfor i tre delavrinningsområden

För att bygga på resultaten i LOVA våtmark ansökte Borgholms kommun om ett LOVA-projekt där vattenvårdsåtgärder som våtmarker, reglerad dränering, kombinerade våtmarker och bevattning, med mera, i främst Petgärdekanalen, Långlötskanalen och Runstenskanalen.LOVA N o P

Arbetssättet med att fokusera på tre delavrinningsområden var inte lika framgångsrikt som att arbeta över hela kommunen. Samtidigt minskade möjligheterna att få stöd i Landsbygdsprogrammet för åtgärderna, vilket gjorde det svårt att genomföra de projekterade åtgärderna. Projektet blev istället en framgång i att bygga nätverk och samverkan med andra kommuner och organisationer som till exempel Sportfiskarna. Uppföljningen av de åtgärdade våtmarkerna kunde genomföras och därmed byggdes värdefull kunskap upp för framtida projekt.

Samtidigt gav också projektet möjlighet att följa upp de genomförda åtgärderna och förbättra och förfina utformning av dem, vilket gav stor lärdom för framtida vattenvårdsprojekt.

Resultatet av projektet går att läsa i slutrapporten och de rapporter om uppföljningar av åtgärder som genomfördes:

Bilaga 01 LOVA Slutrapport N o P i tre fas 1
Fiskundersökning i Hornsjön 2015
Fågelstudie Harfjärden vår och sommar 2017
Våtmark Harjfärden – lekvandrande gädda
Rapport Fiskstudie Harfjärden Lnu 2018-09
Rapport uppföljning yngel i Harfjärden 2021

Hoppa till innehåll