Särskilt värdefulla byggnader och områden

Att värna om Ölands rika kulturmiljöer är en uppgift för oss alla. Vår byggda miljö speglar olika tiders byggnadsteknik, arkitektur och olika kulturhistoriska synsätt. Den ger också en bild av hur levnadsförhållandena och samhället i stort har förändrats genom århundradena. Kulturvärde är en benämning för vad som i den fysiska miljön bedöms som värdefullt ur kulturhistoriskt, estetiskt och socialt hänseende. Kulturvärden kan tillskrivas enskilda byggnader och anläggningar, såväl som hela miljöer. Byggnader och områden som har höga kulturvärden benämns som särskilt värdefulla.

Du måste söka bygglov

För särskilt värdefulla byggnader och inom särskilt värdefulla områden krävs bygglov för flera åtgärder som inte kräver lov annars. Syftet är att säkerställa att kulturvärden inte ska gå förlorade.

Följande åtgärder, som i vissa fall kan göras utan bygglov, kräver alltid bygglov på särskilt värdefulla byggnader och inom särskilt värdefulla områden,

  • fasadändring
  • komplementbyggnad
  • tillbyggnad
  • rivning

Din ansökan bedöms utifrån husets

  • kulturhistoriska kvaliteter
  • karaktär
  • arkitektur
  • placering i landskapet
  • utformning
  • skala

Kommunen arbetar med att ta fram ett kulturmiljöprogram

Miljö- och byggnadsnämnden har beslutat att ett kulturmiljöprogram ska tas fram för kommunen. Byggnader och områden kan omfattas av kraven även att inventeringen ännu inte är gjord.

Fråga kommunen om du är osäker

Om du planerar att ändra, bygga till eller riva något kontakta kommunen innan du börjar.

Vidtar du en lovbefriad åtgärd på ett objekt med kulturvärden kan det leda till ett tillsynsärende och krav på återställning.

Vad gör en byggnad eller en miljö särskilt värdefull?

Kulturhistoriskt perspektiv

Värdering ur ett kulturhistoriskt perspektiv avser en bedömning av möjligheterna att genom exempelvis bebyggelsen eller landskapet förstå olika historiska skeenden och sammanhang. Därigenom skapas även förståelse av människors livsvillkor, i skilda tider – inklusive de förhållanden som råder idag. Denna bedömning förutsätter kunskaper inom bland annat arkeologi, historia, arkitektur- och konsthistoria, etnologi och kulturgeografi.

Estetiskt perspektiv

Värdering ur ett estetiskt perspektiv gäller en bedömning av bland annat rumsliga, visuella och akustiska egenskaper i den fysiska miljön. Värdering ur ett estetiskt perspektiv bygger på kunskaper inom bland annat konstvetenskap och arkitektur.

Socialt perspektiv

Värdering ur ett socialt perspektiv innebär att bedöma människors relationer till kulturmiljön – hur olika grupper av individer använder, uppfattar och värdesätter exempelvis bebyggelsen och landskapet. En sådan bedömning kan ha sin utgångspunkt i bland andra sociologiska, psykologiska eller ekonomiska metoder.

Överlappande perspektiv

De tre perspektiven är delvis överlappande men till stora delar åtskilda. Exempelvis kan socialhistoria och arkitekturhistoria ingå som delar av det kulturhistoriska perspektivet på en bebyggelsemiljö. Samtidigt kan bebyggelsemiljöns kulturhistoriska bakgrund och innehåll påverka och delvis förklara hur den upplevs och värderas idag ur ett socialt eller ett estetiskt perspektiv. En miljö som inte bedömts som värdefull ur ett kulturhistoriskt perspektiv, kan värderas högt ur ett estetiskt och/eller ett socialt perspektiv.

Exempel på särskilt värdefulla byggnader och områden i Borgholms kommun

Byggnader tillkomna före 1920-talet

Byggnader tillkomna före 1920-talets bebyggelseexpansion utgör dock idag en mycket begränsad del av dagens byggnadsbestånd, färre än vad som har byggts under 2000-talet. Av dessa har många genomgått genomgripande förändringar. En någorlunda välbevarad byggnad tillkommen före 1920-talet uppfyller därför kriterierna för en särskilt värdefull byggnad.

Radbyar

Radbyn är en medeltida byform som i övriga Sverige till största delen har försvunnit.  Byarna fick i många fall sina geometriska former under 1300-talet, vissa ännu tidigare, i enlighet med de medeltida östgötalagen och Magnus Erikssons landslag.

Kyrkbyar

Kyrkorna utgör socknarnas centrum och i anslutning till dem uppfördes byggnader med viktiga funktioner för lokalsamhället. Utöver prästgård, församlingshem och tiondelador som är direkt kopplade till kyrkan finns ofta skolbyggnader med lärarbostäder och handelsbodar inom dessa områden.

Dessa miljöer är särskilt värdefulla då de ger förståelse tidigare levnadssätt och livsvillkor.

Även övrig bebyggelse i kyrkornas närhet omfattas då åtgärder här kan påverka upplevelsen av miljön som helhet.

Borgholms innerstad - rutnätsstaden

Borgholms innerstad är fortfarande starkt präglad av sin tillkomst på 1800-talet och funktionen som handelscentrum, med hamn, stort torg och en stadsmässig bebyggelse med fasaderna i gatulinjen. Även där hus med tiden bytts ut eller byggts om efter nya behov har de oftast behållit eller anpassats efter den befintliga karaktären och skalan, och den gamla strukturen är ännu tydligt avläsbar.

I rutnätsstaden finns inslag av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Innerstadens mest väsentliga värde från kulturhistorisk synpunkt är miljön som helhet. Likväl är det i hög grad enskilda byggnader som förmedlar utvecklingsförloppet och bär associativa värden.

Badortens bebyggelse

Längs med Villagatan i Borgholm uppfördes under slutet av 1800-talet exklusiv villabebyggelse för fritidsboende. Hela gatan är viktig att bevara för förståelsen av Borgholm som badort. Ekströmska, Gerlofssonska och Wollinska villorna är byggnadsminnen inom området.

Borgholms villabebyggelse i övrigt från denna tid och senare uppvisar flera goda exempel från nationalromantik till funktionalism.